Sticksigt!

För hundra år sen, när jag o Fredrik vart ihop så blev det väl kanske lite så där att en del av hans prylar fick flytta ut. Bla en risig kaktusinstallation, den fick flytta ut i bon (måste ha haft på känn att den var en keeper). Förra veckan hittade jag den när jag rotade efter jord och tänka sig!! Jag fick feeling och åkte o köpte nya kaktusar och stenar.
Det var sjukt pilligt och jag stack mig minst femtontusen gånger, men det vart hyfsat bra iaf. Själva blomman som satt på en av kaktusarna tvärdog naturligtvis, men annars så. Elliot var med och fick väl ett antal utbrott när han inte fick dricka jordvatten ur småkrukorna som kaktusarna stod i. Han gjorde jordkakor på utebordet, fick PANIK när jorden kom på fel ställe. Grin och grin, tur det oftast snabbt går över ändå. Det gäller att snabbt satan få honom fokuserad på nåt annat. Alltså är det här bara början på trotsåldern då vette sjutton... Det är väldigt tröttsamt.
Efter lunch sov vi på soffan och jag väcktes av en pussande skitunge som var på strålande humör. Det var härligt! Men om han bara kunde sova längre än till 5.30 på morgnarna så kanske han inte skulle va så grinig innan middagsluren. Och jag skulle också må sååå mycket bättre om jag fick sova ut nån gång. Sjukt jö! Har inte fått sova en enda hel natt på snart två år! Är det konstigt man är sliten?? Men det börjar ju faktiskt bli bättre. 6 timmars sammanhängande sömn har ju inträffat ett flertal gånger, typ lätt 5, så det finns väl hopp...
Nej nu är det hopp i säng som gäller, för imorgon är det fullspäckat schema. Träna tidigt, jag åkte aldrig in idag eftersom pt:n ställde in och jag vart typ sovsjuk efter middagsluren, sen kommer farsan och lite senare brorsan med familj. Sen vet man ju inte så noga om det tillkommer eller faller bort folk. Alltid lika intressant när det är dags för matlagningen. Tog fram köttfärs. Gör ett lass och blir det över är det ju bara att göra matlådor. Fast det är ju värre om det inte räcker förstås...