Sidor

söndag 20 september 2015

En vecka sim rusat förbi.

Sådär, sista natten på denna vecka... En vecka i full fart med bokstavligt talat fullspäckat schema som bara svischat förbi. Första veckan för inskolning på förskolan avklarad. Det har verkligen gått kanon!! Självklart är det jobbigt att tänka på att inte vara i närheten om det händer nåt, men samtidigt är det väl nyttigt... Väl...? Men det går så bra, Elliot springer iväg och leker så fort han kommer dit. Fröknarna är verkligen härliga och dom har ju faktiskt väldigt många års erfarenhet av att ta hand om barn. Jag får lita på dom!
Och tänk vad han sover gott om nätterna nu!! (Pepparpeppar) vaknar till nån enstaka gång bara. Sååå ovant!! Det är väl därför jag dragit på mig en förkylning kanske... Jag får sova sammanhängande på nätterna nu, mer än vad jag gjort på typ 2 år. Grattis till mig, "känner sig som en vinnare" ;)
Gulligaste igår: Elliot var till kusin Leon på kalas. Han fick äta riktig kaka, och tårta. Jag fick lite ångest och tänkte att nu får vi en godisråtta med diverse problem, men jag tror det kanske inte hade så stor långsiktig effekt...? Eller...?? Men iaf, han var så söt när han mumsade loss. Jag testade med ett smörgåsrån när vi kom hem och han verkade lika nöjd med det fortfarande så det var ju skönt. Jag vill ju helst undvika att ge honom sånt där uppenbart onödigt. Typ godis, glass, chips, saft/läsk, kakor och bullar. Sylt. Ja ni fattar... Men han får mackor och sånt, jag går inte ner på molekylnivå... Bara för jag känner det är onödigt att ge honom det så länge som han nöjer sig med frukt o rån och dricka vatten. Det kommer ändå komma en tid då han inte lyssnar och han kan fixa godis själv. Men kan jag förhindra att han får extremt sockerberoende nu iaf, så är jag någorlunda nöjd med det då. Jag vet ju själv hur svårt det är att sluta med godsaker och kan jag underlätta för mitt barn utan att det går överstyr så får jag vara glad för det. Hur andra mammor gör med sina barn, det bryr jag mig inte i. Jag vill göra det jag känner är rätt för mitt barn, precis som man kan anta att andra mammor gör med sina ungar. Och vem vet, nästa vecka kanske Elliot får gå o plocka en egen godispåse... Nä, det kommer han inte. Men jag är fullt medveten om att han faktiskt kommer bli godismedveten en dag... Tyvärr är nog det omöjligt att förhindra. GULLUNGE!!!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar