Pappa och syster Sandra och Petri kom vid elva. Rullarulla köttbullar... Det gick bra! Pappa hade med sig så fina kläder till lillpysen! En overall, lurvig och dan. Haha! Han är verrrrrkligen ekiperad för vargavinter den här gossen!! Sen en söt body med väst, nästan en sån som jag köpte förra veckan men på den nyaste var det en brun väst med snusnäsduk i fickan på bröstet. Hur gulligt?!?! Och sen ett set med body och ett par finhängselbrallor. Setet fick komma till användning direkt eftersom vi drog på luciatåg i gryta kyrka. Innan vi drog laddade vi ordentligt med matning och blöjbyte på lillis. Till vilken nytta??? Hahaha! Gossen fick myror i brallan, vart tvärhungrig och skulle amma där i trånga kyrkbänken och självklart skulle det exploderas lite i rumpan, i takt till den fina sången. Sankta lucia (pruppsprak) ljusklara fägring (spraksprak) osv med en redig salut i byxorna på lilleman. Kabooom sen somnade han så sött och vaknade igen när luciatåget drog ut och applåderna brakade lös. Då vaknade han med ett ryck och tittade sig runt, precis som att "vadå, jag har varit vaken hela tiden".
Fattar inte hur många stadier ett litet barn kan gå igenom på bara 1 (en) timme. Jamen så där är det.
Själv kände jag mig som Håkan i sunes jul. Tyckte precis det lät: blablabla blabla blabla bla blabla babla. AAAARRRRMEEEEN. När prällen berättade en liten historia för oss.
Jag har nog lite koncentrationssvårigheter jag med...
Sen tyckte jag dessutom att han (prästen) talade som Björn Ranelid. Jag har aldrig tänkt på det förut, vi har ju träffat honom på babycafé alltså. Så då var jag ju tvungen att komma på namnet på Ranelid. Men det var iaf grymt mysigt att gå på luciatåg!! Det ska vi göra till tradition! Tänkte knäppa ett fint kort, men Elliot sov så gott i famnen, så jag tog ett kort innan vi gick. Hoppas själva stämningen med mysbelysning och trevlig atmosfär framkommer ändå, trots den taskiga bildkvalitén.... Om man kisar kanske det blir bättre...? ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar